Termer, begrepp och algoritmer
Här följer en beskrivning av de vanligaste termerna och begreppen i WinSplits Pro listade i alfabetisk ordning. De algoritmer som används för att beräkna vissa typer av data presenteras också.
Analysvyer är de inställningar som bestämmer innehåll och utseende för de olika resultatlistorna, tabellerna, diagrammen och återuppspelningarna i WinSplits Pro. Du väljer vy längst till vänster i flikverktygsfältet. Ytterligare vyer finns att ladda ner från WinSplits hemsida.
En löpares bomfrekvens beräknas som antal sträckor som löparen har bommat dividerat med det totala antalet sträckor.
En löpares bomfria tid är den tid som återstår när eventuell bommad tid dragits bort.
WinSplits Pro kan genom att analysera en löpares sträcktider uppskatta hur mycket tid som har bommats. För varje sträcka bildas en kvot mellan genomsnittet av de 25% snabbaste sträcktiderna och löparens sträcktid. Dessa kvoter kallas prestationsindex. Det sträcklängdsviktade medianvärdet för löparens prestationsindex anses vara löparens normala prestation på banan.
För varje sträcka beräknas skillnaden, både tidsmässigt och procentuellt, mellan den faktiska sträcktiden och den tid som löparen skulle ha gjort med en normal prestation. De sträckor där denna skillnad är större än de båda bomvillkoren anses ha bommats, och bomtiden för sträckan sätts då till denna tidsskillnad.
Uppskattningen av bommad tid blir mer tillförlitlig för en stor och homogen klass, dvs när klassen innehåller många löpare som är ungefär lika duktiga.
Bomvillkoren anger de gränser för hur mycket sämre än normalt en löpares prestation på en sträcka ska vara för att WinSplits Pro ska anse att en bom har skett. Bomvillkoren består av både ett tidsmått och ett procentuellt mått, som båda måste vara överskridna för att en sträcka ska räknas som bommad. Bomvillkoren kan justeras efter eget tycke och smak så att de passar klassens löpare, tävlingsform och terrängtyp.
WinSplits Pro ger dig möjlighet att skapa egna banor där vissa utvalda sträckor och löpare ingår. Sådana banor kallas för derivatbanor, och de ger dig möjlighet att jämföra löpare över klassgränserna eller på vissa delar av den ursprungliga banan.
Dragindex ger en indikation på hur mycket en löpare dragit fram andra löpare, dvs hur mycket löparen legat längst fram i en klunga. Hängindex indikerar i vilken utsträckning en löpare hängt andra löpare, dvs legar på andra plats eller sämre i en klunga. Drag- och hängindex kallas med en gemensam term för klungindex och kan visas antingen per sträcka eller för hela banan. Hela banans index är summan av varje sträckas index viktat efter sträcklängd.
Beräkning av drag- och hängindex på en sträcka bygger på linjär interpolation av löparnas stämplingstider vid kontrollerna. Vid varje position på sträckan bestäms momentant dragindex enligt nedanstående. Hängindex beräknas på motsvarande sätt, men ordet "före" byts ut mot "efter" och vice versa.
- Löparen är 0-7 sekunder före en annan löpare: 100% dragindex.
- Löparen är 7-20 sekunder före en annan löpare: linjärt avtagande från 100% till 0% (13,5 sekunder före innebär alltså 50% dragindex).
- Löparen är mer än 20 sekunder före en annan löpare: 0% dragindex.
Sträckans dragindex erhålles sedan genom att integrera över sträckans längd. Är två löpare mer än 20 sekunder åtskilda vid någon stämpling anses ingen framdragning ha förekommit på sträckan. Då två löpare har samma stämplingstid vid båda kontrollerna tilldelas de 50% dragindex var.
Exempel: Löpare A (svart linje i illustrationen) stämplar 11 sekunder efter löpare B (blå) vid en kontroll, men stämplar 5 sekunder före B vid nästa kontroll.
Den linjära interpolationen ger att A passerar B vid linjernas skärningspunkt efter 69% av sträckan. Under resterande del av sträckan har A 100% i momentant dragindex. Dragindex för A på hela sträckan blir då (1-0,69)*100% = 31%.
Dragindex för B mellan 0 och 25% av sträckan (där tidsavståndet är 7 sekunder) går från (1-(11-7)/(20-7))*100% = 69% till 100%. Genomsnittligt dragindex för denna del är alltså (69+100)/2 = 34,5%. Dragindex för B mellan 25 och 69% av sträckan är 100%. På resterande del av sträckan ligger B efter A och dragindex blir då 0%. Sträckans totala dragindex blir därmed 0,25*34,5+0,44*100 = 53%.
Om löpare A ligger först i en tät klunga tätt följd av B och C sätts dragindex för B till 0%, eftersom B i sin tur hänger A som gör dragjobbet. Summan av en löpares dragindex och hängindex på en sträcka är således maximalt 100%.
Hängindex och dragindex är mått som bör tolkas med viss försiktighet på sträcknivå då löpare i en klunga turas om att dra. Data i form av stämplingstider finns endast tillgängliga vid kontrollerna. Vad som händer däremellan är okänt. Efter hand jämnar dock sådana tätbyten vanligen ut sig varför hängindex och dragindex för en hel bana är mer tillförlitliga.
Idealtiden för en klass är summan av de bästa sträcktiderna på varje sträcka.
Begreppet jämnhet har något olika innebörd beroende på i vilket sammanhang det förekommer. Gemensamt är dock att ett lågt värde innebär större jämnhet.
- För en klass: den genomsnittliga standardavvikelsen för de ingående löparnas prestationsindex sett över samtliga banans sträckor.
- För en löpare: standardavvikelsen för löparens sträckprestationsindex viktade efter sträcklängd.
- För en sträcka: standardavvikelsen för löparnas prestationsindex på sträckan.
Prestationsindex är ett mått på en löpares prestation i förhållande till de snabbaste löparna i klassen. För varje sträcka bildas en kvot mellan genomsnittet av de 25% snabbaste sträcktiderna och löparens sträcktid. Dessa kvoter kallas prestationsindex. Genom att använda genomsnittet av de 25% bästa sträcktiderna istället för den bästa sträcktiden erhålls en mer robust referenspunkt.
Ett prestationsindex på 100% innebär per definition att löparens sträcktid är densamma som genomsnittet av de 25% snabbaste sträcktiderna. Ju högre prestationsindex, desto bättre prestation. Prestationsindex på hela banan beräknas som kvoten mellan summan av genomsnittet av de 25% snabbaste sträcktiderna på varje sträcka och löparens sluttid.
Det kan vara mycket lärorikt att betrakta en rangordnad lista över en löpares sträckprestationsindex. En sådan lista visar tydligt på vilka typer av sträckor löparen har sina styrkor och svagheter.
Referenslöparen påverkar ett flertal funktioner i WinSplits Pro.
- När banan består av slingor som löparna sprungit i olika ordning (enmansstafett), eller när en s k fjäril använts, sorteras sträcktiderna efter referenslöparens slingordning.
- I vissa tabeller och diagram kan tidsavstånd relativt en referenslöpare visas i stället för ledaren.
- Kontrollnumreringen för derivatbanor följer den valda referenslöparens kontrollordning.
En sträcktid är tiden från en kontroll till nästa.
En totaltid tiden från starten till en viss kontroll.
En passertid är den tid på dygnet som en stämpling sker vid en viss kontroll.
WinSplits Pro sparar sträcktidsdata i filer med filändelsen .spl. Varje fil innehåller information om en tävling.
Med hängindex som grund kan WinSplits Pro beräkna hur mycket tid en löpare tjänat på att hänga andra löpare, dels per sträcka och dels på hela banan. Denna beräkning ska endast ses som en grov uppskattning och därför tolkas med försiktighet.
Algoritmen beräknar först löparens genomsnittliga prestationsindex på de delar av banan där ingen hängning skett. Detta hängfria prestaionsindex appliceras sedan på de delar av banan där löparen hängt, och en tidsdifferens mellan den faktiska tiden och den beräknade hängfria tiden erhålles för varje sträcka. Dessa differenser kan vara både positiva och negativa. En negativ differens innebär att löparen i själva verket har tappat tid på hängning.